Charlotte

I can and will

Winnerbäck <3

Vardag Permalink0
Jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en lång promenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
Jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
- Precis  som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu...
Jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu
Jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns
Jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du

jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

Då skriver vi av oss lite

Vardag Permalink0
Du är ny. Stort hår och glasögon. Du är lite gullig, tycker jag. 
Märker att du ser på mig, varje dag. Fångar min blick. Ler. Vinkar. 
Vi börjar emaila. Sedan jobbchat. Sedan Facebook messenger och till slut har vi varandras nummer och vi messar. 
 
Vi messar till klockan två en natt, jag ligger i sängen och försöker skratta så tyst jag kan åt dina roliga meddelanden. Tänker kanske jag gillar dig lite då.
 
Du är min secret santa. Jag ger dig Bambi på DVD för det är ett skämt mellan oss. Jag ger dig en bok om grisar och hur smarta dom är, för jag vet att du samlar på grisar.
 
Vi går på dejt. Den är kort, du måste iväg till din sjuka mormor på sjukhus. Jag förstår såklart. Vi kan ta det en anna gång, men du vill ändå en snabbis. Samtal flyter på bra, vi skrattar. Du är lite gullig, tycker jag. Hoppas på en kyss men du springer till tåget. Vi säger båda att vi hade kul. Att vi vill göra det igen. En ordentligt dejt. Kanske på Torsdag? 
 
Jobbfest och vi blir fulla och du tar på mig. Hemliga kyssar i mörka hörn så kollegegor inte ser. Väntar på ubern du bokat, kysser mig hela vägen hem. 
 
Redan på morgonen är du förändrad. Bakis tänker jag. 
Men du tar mig inte i handen när vi gå till stationen och du försöker inte kyssa mig en enda gång. 
 
Du smsar ibland men slutar flörta helt. Jag känner mig som ett spöke. Finns inte längre. Jag säger det till dig. Säger att jag är sårad. Att jag känner mig knullad och omedelbart övergiven. 
 
Du säger bara förlåt. Känn inte så. 
 
Känn. Inte. Så. Charlotte. 
Men jag gör det, för det var så du gjorde och du har ingen förklaring.
 
Bara förlåt. Vill att vi ska vara kompisar. 
 
Och där är du. Varje jävla dag. Tittar inte på mig. Pratar inte med mig. Skriver inte till mig. Jag är luft.
 
Vill att du ska göra ont. Vill straffa dig och vill att du ska känna som jag. Men om vi går förbi varandra så ler jag och du ler. Som om ingenting hänt. Som om jag inte vill smälla till dig så hårt i ansiktet att du blöder. Som om jag inte vill klösa ur dina ögon och rycka ut ditt dumma hår. Men jag gör inte sånt. Jag ler, jag skrattar. Jag är snäll, som du sa. "Du är den som varit snällast mot mig sedan jag började jobba här och jag uppskattar verkligen det". "Du har varit så himla snäll". 
 
Hört det förut av så många andra. Du är så snäll och generös Charlotte. Så eftertänksam och lojal. 
 
Så man undrar varför det då är jag som ligger i fosterställning och gråter för att jag är ensam.
 
Och imorgon kommer jag le när jag ser dig även om jag intalat mig själv en miljon gånger att inte göra det. 

The Favourite

Vardag Permalink0
Jag sa ju att jag måste börja se mer film 2019. Alltså på bio menar jag då. Gick inte så mycket på bio 2018. Det påminde för mycket om Andrew eftersom det var något vi ofta gjorde tillsammans, och så träffades vi ju när vi båda jobbade på bio. 
 
Men nu känns det jättebra och kul att gå på bio, jag gör det gärna ensam också! Men idag gick jag inte ensam. Jag gick och såg "The Favourite" med Jenny som jag känner från jobbet. Den var SÅ bra. Rekommenderar den verkligen. Så otroligt komisk, vi satt och skrattade igenom hela. Också lite ledsam i partiet och dramatiskt, men överraskande. Vädligt snyggt filmat också. 
 
Så två filmer på bio detta år har jag redan sett (nyårsafton räknas eftersom den fortfarande spelade efter midnatt!) och det är bara den femte Januari! Jag och Jenny vill gå snart igen och se något, så vi får se! 
 
 
Till top